Vilodagen.

På morgonen gick Kristina och jag en väldigt trevlig promenad. När vi var som längst borta ringde Agnes och berättade att det kommit in ett barn som blivit påkört av en motorcykel. Vi ökade takten något och när vi var nästan framme vid sjukhuset ringde Agnes igen för att barnet inte gav så god kontakt. Det var ganska många människor runt pojken på ca 6 år. Han gav inte så mycket kontakt. Närmare undersökning visade dock bara några ytliga skrapskador och en rejält chockad pojke och även föraren av motorcykeln var tydligt chockad. (Jag träffade honom senare på kvällen och då berättade han att hans bror hade kört på och dödat ett barn för 6 dagar sedan.) Pojken piggade på sig allt mer under dagen. Det hände ganska mycket och när plötsligt en man kom fram och, ganska aggressivt krävde att jag skulle ge pojken sprutor surnade jag tyvärr till för en kort stund. Det var en massa människor som kom till pojken och ett tag var det sammanlagt mer än 75 vuxna på barnavdelningen.

Det strömmade in massor med barn, vet inte hur många. De flesta kunde jag skicka hem. Den stora majoriteten hade misstänkt malaria. En 10-årig flicka var gravt undernärd sannolikt då mamman var mycket fattig. Hon bor i en avlägsen by. Vi får se om vi kan hjälpa henne.

Thomas var där och drog ut thoraxdränet på pojken med misstänkt TBC. Pojken var tyvärr mycket rädd.

Det kom också in ett litet barn med grav blodbrist, svår malaria och stor lunginflammation. Det syresatte sig inte helt bra och fick syrgas. Vid 20.30-tiden ringde de från avdelningen och bad mig komma. Barnet hade blivit sämre. Hög feber och endast halvbra syresättning med max mängd syrgas. Barnet var mycket trött så jag bad om blodsocker som var alldeles för lågt och barnet fick socker men piggade inte på sig så mycket. Man hör omfattande lunginflammationer på båda sidor. Ganska dåligt tecken att blodsockret så här lång tid efter insatt behandling sjunker så mycket. Det finns således många parasiter kvar. Måste försöka att få tag på teknikern så att strömmen inte stängs av i natt.

Två möten idag. Ett med Mabianty (som hjälper mig med byarna). Dels skulle hon fixa för Jan vilket inte hade gått ännu. Dels för en annan vän som nog följer med tidigt i vår, dock med annat uppdrag än sjukhuset. Vi hade också möte med Thomas, Jabbie och L.E.Conteh angående bemanningen på barnavdelningen. Det kommer in alltfler barn så nu går personalen på knäna. Problemet är att BHD:s ekonomi inte räcker till alltför mycket personal men vi hoppas på fler månadsgivare.

Trippelkram och stort tack för att Ni läste och hoppas, hoppas att barnet klarar sig.
Nedan bild av barn som får kanyl.