God kväll kära underbara stödjande vänner.
Det har varit mycket idag och ibland påtagligt rörigt och det har smittat av sig till min skalle så jag kommer inte ihåg allt. Den oerhört arbetsamme Dr Farxzo har vilat idag vilket är honom mycket välförtjänt.
På morgonen tittade jag till avdelningen på morgonen och visade därefter mina engelska kollegor vägen till kyrkan.
Tillbaka till av avdelningen och skrev ut ungefär hälften av patienterna. Den svårt malariasjuka pojken från igår var betydligt bättre. Han har fortfarande lite svårt att gå och är lite virrig säger de anhöriga men han känner igen mig.
Mamman vill gärna ta hem den döende lilla flickan, sannolikt för att ge henne örtmedicin. Jag har inget att invända. Hon bara försämras och kliniskt har hon en terminal leversvikt och troligen är även hennes svåra virussjukdom i slutstadiet.
En patient som bekymrar mig mycket är en 5-årig flicka med spänd ömmande buk och mycket lite tarmrörelser. Hon har hög feber. Det är lite svårt att förstå riktigt vad som hänt men hon har fått mycket örtmedicin mot förstoppning. Vi försökte röntga henne men bildkvaliteten var utomordentligt låg varför vi gjorde ett ultraljud. Det visade, enligt min bedömning, en måttlig fettlever med lite förändrad struktur men inget annat. Vi behandlar henne bland annat mot Tyfus och hon har slang i näsan ner till magen för att avlasta den. Vi avvaktar med operation.
En liten tanke som är så grumlig att jag inte vet om jag kan förmedla den. Avståndet mellan liv och död är på något sätt mycket kortare här. Man lever kortare tid. Man dör i alla åldrar. Man är sjuk mycket kortare tid här än hemma och detta gäller alla åldrar. Man blir minst lika förtvivlad när någon för hör som hemma och visar det väldigt mycket mer. Det är också många fler som blir mycket ledsna vid ett dödsfall. Det är så oerhört tydligt här att döden här är en del av livet, något som vi så ofta glömmer hemma i Sverige. Här letar man mycket mindre efter orsaker (som ofta inte finns) och i stort sett aldrig efter syndabockar. Jag har arbetat många år med palliativ vård (vård vid livets slutskede) och trodde att jag förstod en del, men har lärt mig så mycket mer här. Detta trots att så få har avlidit. Däremot säger kan aldrig här att någon har avlidit (Man säger expired) Oct man berättar sällan för patienterna att de kommer att dö. Ja det blev lite rörigt men precis så rörigt är det i min skalle just nu.
Mycket varm kram
Lasse
Bilderna:
En riktigt bra brunn ( vanliga här), jordnötter som torkas precis utanför sjukhuset samt några män som lyfter en motor ur en bil.
======================================
Bombali Health Development
www.bombalihealth.nu
Swish: 123 25 25 160
