Hej! / av Fredrik Birgersson

Hej!
Jag heter Fredrik Birgersson och arbetar som sjuksköterska. Jag har arbetat på olika sjukhus i Stockholm, främst inom kardiologi och internmedicin.
Under min grundutbildning hade jag min barn och kvinnovårdsplacering i Tanzania och blev då intresserad av att åka till andra länder runtom i världen för att få arbeta i utsatta områden. Jag och min sambo Alex har länge pratat om att volontärarbeta utomlands och av en slump råkade vi på organisationen Bombali Health Development. Vi fastnade direkt för Lars starka engagemang i Sierra Leone.

Jag har aldrig tidigare arbetat med sjuka barn, så därför kommer detta att bli en stor utmaning och jag känner mig väldigt ödmjuk inför uppgiften. Under min tid i Moyamba hoppas jag att kunna bidra med något gott, samt få en massa nya erfarenheter.
——————————————————————
——————————————————————
Moyamba är fantastiskt vackert. På morgonen går solen upp över ett grönt och bördigt landskap. Stora kontraster med det mörka grå november-Sverige. Hettan och luftfuktigheten är mycket hög, tror aldrig att jag har svettats så mycket i hela mitt liv. Det är obehagligt att tänka på vad som kommer hända i framtiden på denna kontinent, med tanke på att medeltemperaturen kommer att fortsätta stiga om vi inte aktivt börjar förhindra klimatförändringarna.
Hittills har vi sett många intressanta men tragiska patientfall, allt ifrån ett litet barn som kom in med kramper och hög feber, till en äldre kvinna som hade en förmodad tumör på tungan. Allt är oerhört lärorikt men det är också emotionellt tufft. På kvällarna sitter vi hemma hos Lars och diskuterar allt som hänt under dagarna, vilket för oss alla är ett sätt att hantera våra känslor. Trots all tragik så är människor här glada och positiva, och man möts ofta av leenden och glada vinkningar på sjukhusområdet.
Ett fall av många. Lars och vi andra blev tillkallade till kvinnoavdelningen. En patient i 25 årsåldern hade under loppet av en kort tid blivit förvirrad. En anhörig hade kört in henne till sjukhuset med motorcykel, och i samband med det ramlade hon olyckligtvis av motorcykeln och fick fula sår på armen och axel. Tyvärr var det inte hennes värsta problem, på avdelningen hittade vi henne på golvet och hon var uppenbart fortsatt rastlös och förvirrad. Hon yrade, ropade högt och var okontaktbar. Patienten hade även en svår svampinfektion i munnen.

Man började med att behandla hennes konfusion med antipsykotika, och efter det kunde man gå vidare med diagnostik. Tragiskt nog testade den unga kvinnan positivt för HIV, och förmodligen hade hon utvecklat AIDS, vilket var orsaken till hennes kraftiga förvirring. Man har nu påbörjat med behandling för HIV och förhoppningsvis kommer hon svara bra på medicineringen. Tyvärr finns det ett stort stigma kring HIV och AIDS varför en del patienter väljer att avstå behandling.
Denna vecka kommer Lars att börja besöka byar runtom Moyamba för att försöka få människor i området att söka mer vård. Det ska bli oerhört spännande att få följa med och se hur byarna ser ut och hur folk lever där.