Personalen här är utmärkt. Universitetet försöker trots stora ekonomiska problem hjälpa oss på alla sätt och vi behövs verkligen och gör redan stor nytta. Det går således alldeles utmärkt.
Först något riktigt negativt. En flicka på tre år börjar krampa hemma pga av hjärnmalaria. Det är kontinuerliga kramper som inte går över. Föräldrarna söker först en öppenvård som är stängd. De åker vidare till nästa instans, som efter viss fördröjning remitterar flickan hit, allt medan hon oupphörligen krampar. Vid ankomsten hit har hon dåligt med syre i blodet, detta då andningen inte är bra när man krampar. Här är kramperna svårhävda men efter någon timme slutar hon krampa. Kontinuerliga kramper som dessa är mycket farliga för hjärnan och det förvärras om andningen är påverkad. Det var en dryg vecka sedan hon kom hit. Hon är fortfarande på gränsen till medvetslös och är stel i höger arm och stelheten kommer från hjärnan. Hon kommer troligen att förbättras men risken är stor att förbättringen bara blir marginell. Det är egotrippat att tala om sig själv i sammanhanget, men att berätta om situationen för de förtvivlade föräldrarna idag var påtagligt tufft.
Nästa patient är världens charmigaste halvåring. Hon kommer in med malaria och mycket allvarlig örtorsakad leversvikt. Tillståndet är mycket kritiskt i två dagar med blödningar från underlivet, kraftig svullnad över hela kroppen samt knallgula ögon. Efter att verkligen ha svävat mellan liv och död i dessa två dagar bestämde sig flickan för att det inte var dags att dö och tillståndet förbättrades dramatiskt och hon är nu utskriven med en mor som förstår riskerna med örtmediciner.
Den tolvåriga pojken, som är så svullen är bättre och vi ska försöka få en diagnos men det kommer att bli svårt.
Under läkarutbildningen träffade jag en barnläkare som sade att det roligaste han visste var när ett barn absolut inte ville komma in till honom och sedan efter undersökningen ville stanna kvar. På en bild nedan har jag en sådan patient.
Den inte helt uppskattade gästen. Jag ligger under myggnätet och talar i telefon på kvällen när jag hör att det är ganska högljutt utanför mitt rum men eftersom man ofta talar ganska högt här bryr jag mig inte om det. Nästa morgon får jag höra att Alice såg en gren eller möjligen ett rep utanför myggnätet på öppna fönstret. Hon tog på det och blev verkligen chockad när kobran rörde sig. Andrew som är handlingens man tog en myggspray och sprutade på kobran. Eftersom kobran inte gått i skolan så visste hen inte att hen inte var en insekt, blev rädd och ringlade i väg. Hen hade tagit sig dit via ett mangoträd som rörde vid huset. Mangoträdet är nu delvis nerhugget.
Det potentiellt svåra problemet är BHD:s ekonomi. Vi har det gott ställt, men vi måste investera en hel här bland annat utrustning, större lokaler och personalbostäder. Allt talar för att vi kommer att få många patienter och givetvis är vi tacksamma för alla bidrag vi får, men det är månadsgivarna som är ryggraden. Det är de som gör att vi kan fortsätta denna framgångssaga. Om Ni kan hjälpa oss att hitta fler månadsgivare eller om Ni själva vill bli det så skulle det betyda så oändligt mycket för barnen här. Tänk på att det finns inga små belopp, alla pengar gör ofantlig nytta här.
Stor Kram från en mycket nöjd Lasse
Lasse
————————————————————————-
Tack för att du läst ända hit! Vill du hjälpa oss i vårt arbete och göra verklig skillnad är det allra bästa du kan göra att bli månadsgivare. Det blir du enkelt på vår hemsida bombalihealth.nu
Bombali Health Development
www.bhdafrika.se
Swish 9006552
Bankkonto 5003 10 156 03 SEB
Bankgironummer: 900-6552
Plusgiro: 900655-2
