Idag har det hänt mycket och vi har båda skrivit. Det har blivit en mycket lång rapport.
Elisabets rapport:
När den duktiga jouren, Ben Sorie ringde i gryningen var det tydligt att något allvarligt hade hänt. Lars var snabbt iväg med mig hack i häl. Det vi fick se när vi kom till avdelningen gjorde oss mycket sorgsna. Den lille pojken som tidigare blivit omskuren (som vi berättat om tidigare) hade en väldigt dålig andning, såg ut att kunna sluta andas när som helst. Han verkade ha fått ett högt andningshinder och hade svårt att få luft. Lars ordinerade olika avsvällande läkemedel men det tog lååång tid innan det hade effekt. Den fina mamman var hårt pressad av oro för sitt barn, så hon svimmade. Så småningom förbättrades pojken och Lars kunde ägna sig åt en annan svårt sjuk pojke som kommit under tidig morgon. Han hade ett lågt blodsocker som inte gick att reglera. En mycket stor lever pga örtförgiftning. Föräldrarna här vill sina barn det allra bästa men har inte kunskap och enligt tradition ger man barnen det man tror är bra- örtmedicin. Flera gånger sjönk hans blodsocker och tyvärr avled den pojken på förmiddagen. Blev ömsint svept och pappan som var jätteledsen fick bära hem sin pojke för att begrava honom.
När vi just startat ronden kom en pappa med sin medvetslösa flicka inrusande. Även hon med mycket lågt blodsocker. Många försök gjordes att sätta kanyl men alla misslyckades. Till slut beslöt Lars och Jabbie att sätta en nål direkt i benet och hon kunde få sockerlösning. Hon kulle också ha dropp men det går inte att pressa vätska så fort i benet men med hjälp av en hårt uppumpad blodtrycksmanschett omkring droppåsen fungerade det ändå tillfredställande. Hon hade en sjuk lever så regleringen av blodsockret fungerade inte hos denna flicka eller. Bara en kort stund efter att pojken avlidit dog även denna lilla flicka. Pappan sa att hon varit som vanligt igår och gått i skolan. Nu kommer det att fattas en skolkamrat. Åh, vad man önskar att alla barn skulle få vara friska!
Det har kommit några nya barn till avdelningen idag och särskilt fäste jag mig vid en liten pojke, ca 5 år som var så tunn och mager. Han behandlas för malaria. Har han någon annan sjukdom som gör att han inte äter ordentligt? Eller har han inte möjlighet att äta sig mätt?
Det vi skriver om blir ofta det dramatiska men att se barnen få gå hem med sina friska ungar är långt mycket vanligare, tack och lov! I veckan som gick kunde till exempel pojken, som färdats flera timmar på motorcykel för att komma till sjukhuset, skrivas ut. Från att ha varit en trött och tagen pojke med syrgasbehov, var han nu pigg och sken som en liten sol med ett underbart leende
Om en stund går vi till avdelningen igen för att titta till barnen.
Leave a Reply